

Vägen till framgång för Kai Hietarinta i hockeyvärlden var inte den vanliga. Han spelade inte hockey på elitnivå som barn. Han utarbetades aldrig, spelade aldrig på OS eller världsmästerskap. Istället kom Hietarinta från näringslivet. Han tog examen från Hanken School of Economics 1950 och fick sedan en magisterexamen i företag och ekonomi från Helsingfors universitetet för teknik 1958. Ett år senare avslutade han en annan magisterexamen i informationsteknologi.
Hietarinta arbetade inom oljeindustrin, speciellt för Neste Oy, ett oljeförädlings- och marknadsföringsföretag. Han började i ledningen 1960 och tog sig till toppen och blev företagets vice VD i början av 1970 -talet.
I början av 1980 -talet tjänade hans internationella skicklighet honom väl när den finska ishockeyföreningen letade efter en ny president, någon som hade global erfarenhet. 1984 antog Hietarinta topprollen på FIHA och inledde de största framgångarna i landets hockeyhistoria. I samarbete med vice ordförande Kalervo Kummola stabiliserade Hietarinta föreningen inifrån och skapade en miljö som gjorde det möjligt för hockeyexperterna att fokusera på spelarutveckling och framgång på is. Under Hietarintas 13 år som president vann finländarna sin första världsmästerskapsguldmedalj (1987), deras första olympiska medalj (Silver 1988) och deras första världsmästerskapsguldmedalj (1995). Dessutom vann senior kvinnolag bronsmedaljer vid vart och ett av de första fyra kvinnornas världsmästerskap (1990, 1992, 1994, 1997).
1994 gick IIHF: s president Dr. Gunther Sabetzki i pension, och Hietarinta beslutade att köra för positionen. I en nära röst förlorade han mot René Fasel med bara tre röster men fortsatte sitt arbete som FIHA -president i ytterligare tre år.
Efter att ha avgått som president 1997 tjänade Hietarinta som styrelseledamot för Finlands Ice Hockey Foundation fram till 2015. Han var också styrelse i styrelsen för den finska olympiska kommittén från 1984 till 1993 och var styrelseledamot för Sport Institute i Finland i fyra år (1997-2001) samt för Finish Hall of Fame (2000-08).
Han tjänade också som ordförande vid många IIHF -turneringar på alla nivåer och, i erkännande av sina decennier av service till Finland och IIHF, har han varit en IIHF -livsmedlem sedan 1998. När han antog ordförandeskapet för 40 år sedan hade landet 12 inomhusarenor. När han avgick överskred detta antal 100. Hietarinta infördes i den finska hockeyshallen för berömmelse 1998.


[/gpt3]
